söndag 14 juni 2009

Gårdagens gig

Så, igår var det det alltså världspremiär för Kanonerz när vi spelade live i vardagsrummet på Tunnans utflyttningsfest. Ska försöka att förmå mig att sammanfatta denna händelse i kort. Vi misstänker att bilder och ev. filmer kommer att läcka ut på det här internet inom kort vare sig vi vill det eller ej.. Som ni säkert förstår hade vi själva ingen möjlighet att ta bilder eller videofilma eftersom att sjunga och spela gitarr samtidigt är svårt nog.

Vi gick på kring 22.30-snåret efter att publiken börjat bli rejält otålig och det var nära läggdags för en del. Första låten ut var The Call, en rökare som satt klockrent (eller..ja, ni fattar) på både gitarr och sång! Publiken trummade takten så smått med fötterna under första halvan men kom igång ordentligt med handklapp under den sista delen. Bra start!
Vår "sista" låt för kvällen var en power ballad som alla har dansat tryckare till = emotionellt! Tycker nog att vi lyckades väl med att förmedla den kärlek, ångest och längtan låten besitter till de mer och mer engagerade åhörarna!
Som en mindre chock var publiken inte nöjd utan ropade in oss igen! Det var ju bara att gå in på scen igen och improvisera fram ett väl inövat extranummer.. Kvällens tema var Multi (Niklas?) Kulti och vad passar då bättre än en kärleks-poplåt på tre (3) språk?! Första versen på skånska enligt Perikles, andra på danska som Laban och ett mäktigt avslut på originalspråket; italienska! Jag tror att ni som inte var där vid detta läge har listat ut vilken låt det handlar om :) Mycket nöjda var vi med framträdandet och vi hoppas att publiken var likaså!!

Citat hörda efter spelningen:
Tunnan-Henrik: - Ni var jätte....(paus). Ni är väldigt modiga!
Kajsa: Jag tog vilken låt extranumret var på första ackordet. (Starkt!)
Michelle: Ni var väldigt duktiga! (Tack!)

Setlist

Extranummer

Kanonerz tackar arrangören (Tunnan Inc.) och publiken för en otroligt rolig kväll och för att ni ville lyssna och se på oss under våra första 10 minuter av liveframträdande! Tack även till våra mammor och pappor som skjutsat oss till alla träningar och stöttat oss i med- och motgång.

På återseende!

/H

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar